En belgarmattes funderingar

Gårdagen började kanonbra med att vågen visade -2,5 kg!! Redan! Ja jag vet att det bara är vatten man tappar till att börja med och att det inte kommer att gå så här fort i fortsättningen. Det ska det inte heller då det inte är hälsosamt.

Sen bar det i väg till Gillevi för att träna tillsammans med Nina, Karina, Elisabeth och Emma. Även om vädret var lite tråkigt så var det trevlig träning. Zorro var lika het som x2000 på speed så det blev lite slarv, annars skötte han sig bra. Mest nöjd är jag över vittringen.

På kvällen var det pysselkväll för barnens kompisar. Vi hade jättetrevligt. Tror det var 16 barn och 10 vuxna. Jag blir mäkta imponerad över att så många ungar kan sitta still så länge för att pyssla. Hoppas att vi får till en ny pysselkväll nästa höst.

Gårdagens middag blev baconpannkaka gjord på cottage cheese. Jättegott blev det.

I dag blir det taco, givetvis utan tortilla eller skal.
Har varit i Arvika och storhandlat lite i dag. Köpte även en pärm till att samla alla recept i samt en liten block att skriva matdagbok i.
Inne på Bokia hittade jag även ”Anta din viktigaste utmaning” av Dr Annika Dahlquist samt ”Ät dig ner i vikt” av Sten Sture Skaldeman. Båda böckerna handlar om LCHF, så dom fick följa med hem.

Skulle ha varit i Årjäng och tränat lite i dag men ställde in pga av vädret. Det är inte så roligt eller nyttigt att träna i spöregn när man är så förkyld.

Somnade inte förens närmare 2 i natt och blev väckt redan halv 7 då de ringde från jobbet och frågade om jag kunde komma tidigare då någon var sjuk. Javisst – halvt i koma. Skulle ha jobbat 8-11 men det blev 0645-1230 i stället. Bra med extra pengar men inte så kul när man är så trött och på väg att bli ordentligt förkyld.
Kan ju säga som så att jag har inte gjort så mycket nyttigt efter jobbet. Förrutan att göra kycklingfilé med bacon och ost- och gräddsås som blev riktigt god.

Jag har runt 1000 bollar i luften nu i dagarna men det känns bara kul just nu.

Innan jag berättar något mer om läkarbesöket så måste jag berätta om hur stolt jag är av min som som än en gång sköt till ny personligrekord i onsdags. Bra gjort med tanke på att han började skjuta i våras!! 171 p på 10 m luftgevärskytte. ♥

Jag kanske ska berätta lite om maratontorsdagen Hade tid hos Dr Hexeberg kl 1000 och att säga att jag var nervös är att underskatta det hela. Jag var skitskraj och livrädd! Men allt släppte så fort jag satt inne på kontoret hos läkaren. Det var verkligen inget att oroa sig för för hon är helt underbar. Det är ingen tvivel om att jag har insulinresistens, alla mina symptom (trötthet, depression, övervikt, stress, dålig sömn, känsla av för lågt blodsocker, orkeslöshet mm) stämmer in på det.
Men det positiva är att det finns en rätt så enkel kur för det; LCHF (stemålderskost) -diet.
Dr Hexeberg förklarade på ett mycket enkelt sätt vad som händer i kroppen och vad det här innebär och jag kände mig trygg och avslappnad hela tiden där. Mycket enkelt förklarad kan man säga att min kropp producerar för mycket insulin så att cellerna vill inte ha mer, detta i sin tur leder till ännu högre insulinproduktion och när dom andra cellerna inte vill ha det här insulinet så säger fettcellerna ja-tack och förmerar sig. Därav alla de här symptomen.

Läkaren är ganska säker på att om jag följer hennes råd så kommer jag snart att må mycket bättre. Jag känner mig riktigt motiverad och är övertygad över att den här gången kommer det att fungera! Fick med mig en massa papper hem och har telefontid om en månad.

Jag trodde att det skulle bli svårt att inte äta bröd, pasta och ris, men det har gått förvånansvärd enkelt och jag känner redan nu att söthungern har blivit mycket mindre.

När vi var klara där mötte vi mamma och pappa i Strömmen. Och jag måste säga att det stöd som jag får från Tomas, mamma och pappa är helt otroligt. Jag älskar er!♥
Och alla ni andra som jag har pratat med och som visat att ni har tro på mig; tack!!! Ni vet inte hur mycket det betyder!♥

Väl hemma var det att slänga i sig lite lax för att sen åka till Årjäng för att ha kurs. Mina kursdeltagare utvecklas i en rasande fart, både i praktiken och i teorin. Det händer stora saker från kurstillfälle till kurstillfälle. Det är massor av diskussioner i gruppen och det älskar jag för det är tecken på att dom börjar förstå och att dom är intresserade av det vi håller på med. Synd bara att 2 timmar går så fort.
Ofta känner man sig väldigt trött och tom efter att man har haft kurs, men sådana grupper ger mer energi än dom tar. Precis på samma sätt som min vanliga träningsgrupp.
Att ha tävlingslydnadskurser är det roligaste jag vet i kursväg och dom passar mig mycket bättre att hålla i än valp- och allmänlydnadskurser. Samma sak när jag har agilitykurser, det är mycket roligare att ha fortsättningskurser än grundkurser.

Fredag var ännu en dag med fullt ös Fast vi började med sovmorron till 0930. Sen 1015 var det dags för jobbintervju. Var lite nervös innan, men det var helt i onödan. Väl där så flöt det på riktigt bra, så det ska bli spännande att höra om ett par veckor hur det går.

Efter det var vi i Arvika, Tomas hade tid på ögonmottagningen. Efter det handlade vi massor av god mat och var hemma 1530. Klockan 17-20 var det dags att jobba lite.

Vet att resten av veckan samt nästa vecka kommer att bli hektisk också men det är bara en massa roliga saker inbokade så jag ser framemot det.
I morgon förmiddag kommer ett gäng gulliga tjejer hit för att träna lydnad och på eftermiddagen ska vi ha pysselkväll för barnens kompisar. Det kommer att bli över 20 barn och 10 vuxna Härligt!

Har förresten beställd ”Mest när det gäller” nu så jag hoppas den kommer snart!

Först vill jag tacka för all respons jag har fått på inlägget från igår – både här i bloggen, FaceBook och på andra ställen.
Jag blir helt tårögd av allt stöd och det ger mig energi att fortsätta.

Nu händer det saker i en rasande fart här, speciellt på jobbfronten
I går ringde dom från mitt ”vanliga” jobb och undrade om jag ville jobba lite extra – jag tackade ja
I dag har jag varit på ett företag och frågat om dom behöver extra personal och svaret jag fick verkar mycket lovande. Det är en helt annan bransch än vad jag har jobbat med förrut.
På fredag ska jag på jobbintervju om ett jobb som personlig assistent
Nu nyss ringde jobbcoachen och vi har stämt ett första möte nästa torsdag.
Det känns jättespännande!!!!

I morgon ska jag träffa Dr Hexeberg och jag är fortfarande pirrig i magen framför det, men det kommer säkert att gå bra. Hon ska vara jättetrevlig.

När jag ändå ska till Arivka nästa torsdag för att träffa jobbcoaschen tänkte jag passa på att ta en sväng inom badhuset och simma några längder.

Jag har hunnit med ett träningspass med Zorro idag. Körde igenom klass 3 programmet och det är fortfarande vittringen som strular mest. Men jag vet att han behöver träna den ofta så nu ska jag försöka träna den var annan dag fram tills tävlingen, så får vi se hur det går.
Sen vill jag ha ett snabbare ligg i rutan och att han gör sista bytet i fjärren lite lugnare. Annars är jag nöjd med dagens träning. Och tänk; det gick faktisk bra att träna ensam! Jag överlevde

Resten av dagen ska användas till promenad, middag (lax med tagitelle), pyssla och förbereda för kursen i morgon.

Varnar för ett långt blogginlägg
Från ha varit ganska nere känner jag nu att jag är uppe i knästående, det är ännu en bit kvar tills jag är helt uppe men det går framåt. Den här hösten har varit riktigt tuff för mig, något som har lett till att det blivit minimalt med hundträning.
Lusten att träna har funnits där, men inte motivationen till att genomföra det. I snitt har det blivit ca 1pass pr vecka – halvhjärtat…
Problemet med platsliggningen på tävling kvarstår Och i dagens läge vet jag inte hur vi ska lösa det – då han aldrig reser sig på träning eller tävlingsträning. Är helt på det klara med att vi behöver träna med okända hundar, men vem vill utsätta sin hund för en hund som kanske reser sig och går fram?? Jag vill inte förstöra platsen för någon annan.
Vi har anmält till tävling den 6e, men så som det ser ut nu så kommer jag att avstå platsen om jag inte känner mig 110% säker på att han ligger.

Vad mer har hänt? Massor!! Som har sugit musten ur mig. Jag har varit ordentligt långt nere av flera olika orsaker. Jag har insett att jag måste göra en hel del förändringar i mitt liv om jag någon gång ska börja må bättre.
Hela hösten har jag gått på en stresshanteringskurs som har gjort att jag har kommit till en del insikter och har gjort en hel del val.
Kursen har bestått av att en gång i veckan har vi haft samtalsgrupp och en gång i veckan Basal Kroppskännedom
Att tvinga sig själv att bemöta sina problem är riktigt tufft, men på andra sidan har det varit väldigt nyttigt och skönt att få träffa andra människor med samma problem. Det har varit en härlig grupp och jag hoppas innerligt att vi kan fortsätta att hålla kontakten.

Vad har jag fått ut av kursen?
Jo, som sagt, att jag måste göra en hel del ändringar och ett spark i baken så att jag vågar ta första steget.

Söka annat jobb Jag trivs inte i mitt nuvarande jobb. Det har inget med vare sig arbetskompisar eller dom gamla att göra, utan helt enkelt att det inte är min typ av jobb. Även om jag knappt har jobbat med något annat i hela mitt liv.
Jag har varit i kontakt med Arbetsförmedlingen och ska få hjälp av en jobbcoach. Funderar även på om jag ska börja läsa..
Jag har också sökt ett par andra jobb, men vad det är vill jag inte gå ut med innan jag fått något svar.

Sagt upp alla förtroendeval i Brukshundklubben
Ja, jag vet att det är lite taskigt att göra det bara några månader innan årsmötet, men jag kom till en punkt där jag kände att jag helt enkelt inte orkar mer. Jag ville egentligen inte ställa upp på omval vid förra årsmötet men blev övertalad att säga ja då jag blev lovat guld och gröna skogar och massor av hjälp. Tyvärr har det inte blivit så och ett antal händelser som varit under året gjorde att jag valde att avgå redan nu.
Nu ska jag inte sitta i någon kommitté eller styrelse på många år. Nästa år kommer att bli ett riktigt sabbatsår där jag heller inte kommer att ställa upp som figurant eller medhjälpare på tävlingar eller prov.
Jag ska köra klart den kurs jag har nu och sen kommer det nog att bli en paus även på den fronten.
När jag har berättat detta så har jag fått idel positiv respons och det känns skönt.

Ta hand om min egen hälsa -både fysiskt och psykiskt
Detta är prioritet ett nu! Efter att jag blev utbränd i 2005 så har jag aldrig blivit frisk. Jag har slitit med stress, depression, övervikt, trötthet, utmattning, fibromyalgi, huvudvärk etc. Allt detta har jag pratat med läkare om utan att någon har sett sammanhangen. Dom har hakat sig upp i depressionen och struntat i resten.
T.ex. vet jag inte hur många gånger jag har bett min läkare om att få hjälp med min övervikt och fått till svar att ”när du är såpass deprimerad så ska du inte ens försöka gå ner i vikt, för du kommer garanterad att misslyckas”. Och varje gång har jag försökt förklara att mycket av depressionen kommer av just det att jag är överviktig. Men nej, ingen hjälp att få…
Jag har provat att gå ner i vikt på egen hand ett antal gånger, utan att lyckas. Jag går ner 2-3 kg och sen är det helt stopp. Har tom provat pulverdieter utan resultat.
Till slut ger man upp och struntar i vad man äter och hur, med den påföljden att man går upp ännu mer i vikt och mår ännu sämre. En härlig spiral eller hur?
Men nu har jag hittat ett halmstrå som jag har greppat tag i med allt vad jag har.

För någon vecka sen kontaktade Tomas ett läkarteam i Norge; Kjell Braathen och Svein Nilsson i hopp att vi skulle få hjälp mot värken där.
Och för första gång i mitt liv mötte jag läkare som tog mig på allvar och såg helheten i mina symptom. Dom sa att det är något som heter Insulinresistens, eller reaktiv hypoglukemi med ett finare ord Symptomen stämmer väl överens med mina. Då Braathen/Nilsson är specialister på muskler och skelett så rekommenderade dom mig att ta kontakt med Sofie Hexeberg som bl a är kosthållsexpert och har hjälp många med samma problem som jag har. Jag ska dit redan nu på torsdag och jag ska erkänna att jag både är förväntansfull och livrädd på samma gång.

Jag och Tomas har även tänkt att komma igång och träna. Jag har en balansboll som har legat och skrotat länge som jag tänkte att jag skulle plocka fram och börja använda några dagar i veckan. Hoppas även på att komma igång att simma igen.
Önskar mig en motionscykel eller crosstrainer till jul

Komma igång med hundträningen igen
Nu när jag inte längre har några uppdrag i Brukshundklubben har jag mycket mer tid och energi att lägga på träning av egen hund.
Jag tycker att det är pissigt att träna ute när det är såpass mörkt som det är nu och jag är jättedålig på att gå ut och träna ensam, så det får bli en utmaning för mig att göra.

Jag är fortfarande besviken över att vi inte nådde vårat mål med att starta elitklass i år, men det är helt och hållet mitt fel. Mina tävlingsnerver ställde till det allt för mycket. Eller snarare min prestationsångest. Så nu är det på hög tid att ta dessa problem seriöst och börja arbeta med dom. Första steget blir att beställa den här boken och studiehäftet:

HÄR beskriver författaren själv vad boken innehåller.

Klass 3 momenten kan han ju, så nu blir det att verkligen jobba med detaljer för att få den där eftertraktade 12′an

Vad mer händer?
Jag kör en tävlingslydnadskurs på Brukshundklubben med ett härligt gäng. Deltagarna är på olika nivåer från helt nybörjare tills erfarna tävlingsförare, så det är en riktig kul utmaning.

Jag har börjat pyssla igen Resultaten syns i Pysselbloggen
Förra veckan hade vi pysselkväll här hemma med 8 härliga tjejer. Tror fortfarande att jag har träningsvärk i skrattmusklarna .
Nu på söndag ska vi ha en pysselkväll för barnen och deras kompisar. Det ska också bli mysigt.

Nu ska jag ta en promenad till affären i höstmörkret och jag lovar att det inte ska gå en hel månad innan jag uppdaterar bloggen igen

Gårdagens träning gav mer än jag någonsinne vågade hoppas på! Jag fick svar på en hel del funderingar angående platsen.

Jag och Tomas åkte till klubben en stund innan träningen började för jag ville kolla hur Zorro reagerar om Tomas och Falco leker, springer, kastar Zorro’s favoritleksak eller tränar runt om honom när han ligger plats. Han ställde sig upp vid ett tillfälle men det får jag ta på mig att jag var otydlig i mina signaler och han tolkade det som en fjärrdirigering när jag ställde mig upp en bit i från.
Annars låg han helt still utan att bry sig.

Fria följet och sättande under gång blev riktigt riktigt bra. Sen fick han vila tills det kom lite mer folk.

När det började komma lite folk ute på planen så la jag ner honom och då frågade Heidi om hon ville att hon och Extra skulle störa honom. Självklart!!! Extra fick leka, ligga, sitta, stå etc bara några cm från hans nos. Ändå låg han still, enda gången han reste sig var när hon gick över benen på honom. Men när jag lagt om honom så låg han fint hela tiden. Visst var han intresserad av henne, men han låg.

Efteråt körde jag både fritt följ, rutan, fjärr och inkallning medan det var massor av andra hundar på planen: Milton, Ozzy, Borat (hm… det var visst rottis invasion i går ), Falco och Extra och Zorro hade ingen tanke på att bry sig om dom andra hundarna. Han gick riktigt riktigt bra!!

Sen la vi plats då fick Tweed ligga mellan Zorro och Falco för att se hur det blev med en helt ny hund, men inga problem med det heller. Inte ens när Heidi och Tweed sprang mellan hundarna och lekte.

Till slut ville jag prova på en vittring. Jag fick låna pinnar av Heidi och Andreas la ut dom för mig. Då stod Heidi och Extra bara en halv meter från pinnarna. Jag började tveka om det skulle gå, men Zorro var helt fokuserad på pinnarna. Vid första försöket tog han pinnen bredvid den rätta, men det spelar ingen roll då han verkligen koncentrerade sig om det han skulle göra. Jag gjorde om det och då kom han med rätt pinne.

ETT STORT TUSEN TACK TILL HEIDI, ANDREAS, TWEED OCH EXTRA FÖR ALL HJÄLP IGÅR!
Jag tror det är det bästa och nyttigaste träningspasset som jag har gjort med Zorro.

Det här satte ju så klart igång en hel del funderingar hos mig, att hitta ett svar på varför han reser sig på tävling när han tål SÅ mycket retning på träning. Och plötslig slog det mig; när vi tränar så tränar vi alltid tillsammans med nybörjare och det händer massor under platsliggningen; hundar som reser sig, folk som går fram och tillbaka till sina hundar, som pratar med sina hundar etc etc
Men på tävling händer inte detta och Zorro tycker det är tråkigt att ligga still utan att något händer.
Ju mer jag tänker på den teorin ju mer självklart är det att det är så.
Planen nu är att träna lååååååååååånga tråkiga platsliggningar där det inte händer något alls….

I mitt förra blogg-inlägg var jag så frustrerad att jag glömde bort ett par viktiga saker:
Stort grattis till:
Ramona och Ozzy till första priset i lydnadsklass 1
Elisabeth och Allis till en mycket bra debut i lydnadsklass 2 – nästa gång sitter det!!!

Nu känner jag mig riktigt desperat! Jag bröt tävlingen i går pga Zorro gick upp på platsen. Visst var det bara 20 p borta men jag blev så ledsen att det inte var någon ide att fortsätta.

Det är fjärde tävlingen i rad som platsen strular och det knepiga är att det ALDRIG strular på träning eller tävlingsträning, trots mycket störning. Och jag är noga med att variera både tid, hundar och om jag står dold eller synlig. Jag vet verkligen inte hur jag ska komma till rätta med det.
Har anmält till en ny tävling om 3 veckor men har bestämt mig för att avstå platsen om det inte känns ok…

Så här har det sett ut i höst:
28/8 Kil: Satte han sig upp. Jag tror orsaken är att en hund slängde sig mot honom när vi gick in för sittandet i grupp. Själva sittandet gick bra, men när jag kommer tillbaka från platsen så sitter han upp.

5/9 Mellerud: Nosar och ställer sig upp. Står dock still hela tiden.

13/9 Åmål: Drar startnummer 3 och hon som ska tävla med husses hund har startnr 1, mellan hundarna ligger en pudeltik som under hela sittandet i grupp har suttit och kliat sig. Det börjar med att husses hund börjar klia sig och rulla sig för att sen resa sig upp. Han står still länge för att sen gå fram till pudeltiken. När han stått där närmare en minut (jag stod så jag såg det hela) utan att tävlingsledaren har brutit, kan inte Zorro hålla sig längre — utan är ”tvungen” att kolla vad det är för snygg tjej som brorsan har hittat. Och så går han upp

4/10 Åmål: Drar startnummer 5 och får panik då jag inser att han åter igen ska ligga bredvid samma pudel. Sittandet i grupp går bra, men på platsen börjar han efter ca en minut titta på henne, sen börjar svansen att gå, när han sen får ögonkontakt med henne så är det körd… Han går upp och vill leka

Som tur är tar pudelägaren det hela med gott humör, vore det min hund som blev uppjagad så skulle jag bli vansinnig!!!

Just nu vet jag inte hur jag ska komma tillrätta med detta när det aldrig händer på träning eller tävlingsträning. Och ärligt talat så tycker jag att en klass 3 hund inte ska ha problem med platsen så det hela känns ju så pinsamt med.

Mellan varje tävling har vi tränat plats utan att det varit några problem, så jag antar att något hände med mig redan på första platsen som strulade så jag överför någon sorts osäkerhet på hunden. Men hur ska jag komma över den och kunna intala mig själv att han ligger?????
Jag är riktigt desperat nu!!!

Några timmar senare:
Känns lite bättre nu – har fått bollat lite ideer med bl a Zorros uppfödare, Silje och Sanna M Tror jag har en bra plan nu.
Ska göra lite ”plågsamma djurförsök” på träningen i kväll

och vad har vi gjort då??
Både vilat och haft för mycket att göra.
Träningen går ständigt framåt, men jag har tappat suget lite då jag har haft för mycket annat att tänka på. Något som också har avspeglat sig i träningen, även om han gör momenten bra så känner jag att jag bara är halvhjärtat med.
Zorro har fått vila flera dagar i rad för att jag inte har haft någon lust att träna, men då blir resultatet att han nästan blir för het på nästa träning. Därför tror jag att det är viktigt att vi gör nått litet varje dag.

I går tävlingstränade vi och jag blev skitnervös för att Zorro var så lugn. Han var inte alls likt sig och då märker jag att jag inte riktigt vet hur jag ska hantera det och blir osäker.
Trots det gick det rätt så bra
Sittande i grupp – 10
Plats – 10
Fritt följ – 9 sitter sent (i stegförflyttningarna sa domaren)
Sättande – 0 Står (mitt fel! här kom min osäkerhet fram till ytan och smittade över på honom. Vi fick göra om och på det försöket fick vi
Inkallande med ställande och läggande – 8,5 nosar, slarv vid avslut
Rutan – 7 extra kommando i rutan, nosar, knuff på föraren (också mitt fel, jag trodde att han ställde sig utanför rutan och ger ett nytt kommando, han blir riktigt osäker men tar ett par steg fram. När jag säger ligg så är han riktigt förvirrad så jag måste säga det 2 ggr, gissa om jag blev förvånat över att han låg i mitten av rutan och inte i bakkant som jag trodde. Stackars hund!!! Sen gör han samma sak som i Åmål på inkallandet och slår i mitt ben)
Hopp-apport – 7,5 slarv, islag, lek (för lågt hinder gjorde att han slarvade och slog i, vi testade med att höja hindret och då slog han inte i)
Metallapport – 8,5 stor sväng (han var tänkt att lämna apporten till domaren )
Vittring – 0 – fel pinne (vet inte om det berodde på vinden eller på att vi inte har tränat vittringen på någon vecka, men det blåste rejält så han tog pinnen bredvid den rätta. Vi fick göra om och fick då 9 – tugg)
Fjärr – 7,5 flera kommandon, något fram och bak (han låser sig på tl)

Det känns ju som det börjar bli lite mer stabilt nu. Det som hände på sättandet tar jag helt och hållet på mig. Och vittringen.. ja det är ju sånt som händer och inget som jag oroar mig så mycket för.
Men för att vara på den säkra sidan så kommer jag att ha extra fokus på dom två momenten samt fjärren under veckan.
Vi ska ju tävla på söndag igen….

Zorro är riktigt galen på träning för tiden, härligt galen! Det är jättekul även om det gör ont både i fingrarna och arslet ibland

Till råga på allt så går han även riktigt bra på träning! Vad är det dom sjunger i Piggley Winks-låten: ”gränsen mellan vild och galen är suddig”

I går var Emma och Karina här och tränade med oss och då gick han superbra, i dag var Lena här och även i dag var han duktig. Även om han var lite het på fjärren så känns det som vi hittade en bra lösning även där

Det återstår fortfarande mycket jobb innan jag blir klar och nöjd, men här får ni i alla fall en liten smakbit:
lindalen.se

Jag håller på att bygga en helt ny hemsida. Detta gör att bloggen kommer att få ett lite mer avskalat utseende snart. Alla sidor förrutan själva bloggen kommer att tas bort.
Återkommer med den nya adressen så snart hemsidan är någonlunda klar